-> Kommentarer till texten
Skirnersmål / Skírnismál
Översatt från fornnordiskan av Andreas Rasch (2019).
Dock jag ensam kom ilsken flamma över (© Andreas Rasch 2019)
1.
"Res dig nu, Skirner, och gå snabbt att bedja vår son om samtal och det att fråga, vad vise mannen vare vredgad av.1.
„Rístu nú, Skírnir, ok gakk skjótt at beiða okkarn mála mög ok þess at fregna, hveim inn fróði sé ofreiði afi“.Skirner kvad:
2.
"Onda ord är mig att vänta av er son, om jag går att mäla vid mannen och det att fråga, vad vise mannen vare vredgad av.Skírnir kvað:
2.
„Illra orða er mér ón at ykkrum syni, ef ek geng at mæla við mög ok þess at fregna, hveim inn fróði sé ofreiði afi.3.
Säg du mig det, Frej, folkfurst av gudar, som jag vill veta: Varför du sent sitter i ändlånga salen, min drott, om dagarna?“3.
Segðu mér þat, Freyr, folkvaldi goða, ok ek vilja vita: Hví þú seinn sitr endlanga Sali, minn dróttinn, um daga?“Frej kvad:
4.
"Varför ska jag säga dig, ungersvennen, mycken modfälldhet? För att Alvrödull lyser om alla dagar men dock ej på mina sinnen“.Freyr kvað:
4.
„Hví um segjak þér, seggr inn ungi, mikinn móðtrega? Því at alfröðull lýsir um alla daga ok þeygi at mínum munum“.Skirner kvad:
5.
"Sinnen dina tror jag ej så svåra vara, att du mig, sven, ej säger, ty unga tillsammans var vi i urtiden, väl må vi två tro oss“.Skírnir kvað:
5.
„Muni þína hykk-a ek svá mikla vera, at þú mér, seggr, né segir, því at ungir saman várum í árdaga, vel mættim tveir trúask“.Frej kvad:
6.
"I Gymers gårdar jag gånga såg för mig dyrbar mö; armar lyste, och av dessa all sky och sjöar.Freyr kvað:
6.
„Í Gymis görðum ek ganga sá mér tíða mey; armar lýstu, en af þaðan allt loft ok lögr.7.
Mön är mig dyrare än för någon man som ung var i urtiden; asar och alver det vill ingen man, att vi samman ses“.7.
Mær er mér tíðari en manna hveim ungum í árdaga; ása ok alfa þat vill engi maðr, at vit samt séim“.Skirner kvad:
8.
"Märr giv du mig då, den som mig genom mörkret bär visa vaggande låga, och det svärd, som själv fäktas mot jättars ätt“.Skírnir kvað:
8.
„Mar gefðu mér þá, þann er mik um myrkvan beri vísan vafrloga, ok þat sverð, er sjalft vegisk við jötna ætt“.Frej kvad:
9.
"Märr jag dig den ger, som dig om mörkret bär visa vaggande låga, och det svärd, som själv må fäktas, om den är lärd, som det lyfter“.Freyr kvað:
9.
„Mar ek þér þann gef, er þik um myrkvan berr vísan vafrloga, ok þat sverð, er sjalft mun vegask, ef sá er horskr, er hefr“.Skirner mälde vid hästen:
10.
"Dunkelt är ute, dags tror jag för oss att fara regnigt fjäll över, tursars folk över; båda vi når dit, eller oss båda tar den fruktansvärde jätten“.Skírnir mælti við hestinn:
10.
„Myrkt er úti, mál kveð ek okkr fara úrig fjöll yfir, þursa þjóð yfir; báðir vit komumk, eða okkr báða tekr sá inn ámáttki jötunn“.11.
"Säg du det, herde, när du på högen sitter och vaktar alla vägar: Hur jag för ordbyte kommer åt unga mön förbi Gymers gråvargar?“11.
„Segðu þat, hirðir, er þú á haugi sitr ok varðar alla vega: Hvé ek at andspilli komumk ins unga mans fyr greyjum Gymis?“Herden kvad:
12.
"Är du en dödsdömd, eller är du död redan? I ordbytes väntan du skall evigt vara Gymers goda mös“.Hirðir kvað:
12.
„Hvárt ertu feigr, eða ertu framgenginn? Andspillis vanr þú skalt æ vera góðrar meyjar Gymis“.Skirner kvad:
13.
"Beslut är bättre än att bölande vare, den som är färdig att fara; intill en gryning var mig livsåldern skapad och hela livet lagat“.Skírnir kvað:
13.
„Kostir ro betri heldr en at klökkva sé, hveim er fúss er fara; einu dægri mér var aldr of skapaðr ok allt líf of lagit“.Gerd kvad:
14.
"Vad är det larmande larm, som jag lyssnar nu till våra hus uti? Jorden bävar, och alldeles framför skälver Gymers gårdar“.Gerðr kvað:
14.
„Hvat er þat hlym hlymja, er ek heyri nú til ossum rönnum í? Jörð bifask, en allir fyrir skjalfa garðar Gymis“.Tjänarinnan kvad:
15.
"En man är här ute, stigen av märrs rygg, han lämnar häst till jords att ta“.Ambátt kvað:
15.
„Maðr er hér úti, stiginn af mars baki, jó lætr til jarðar taka“.Gerd kvad:
16.
"In be du honom gå i våran sal att dricka mest rosat mjöd; dock det mig ängslar, att här ute vare min broders bane.Gerðr kvað:
16.
„Inn bið þú hann ganga í okkarn sal ok drekka inn mæra mjöð; þó ek hitt óumk, at hér úti sé minn bróðurbani.17.
Vad om ej alvers eller asars son eller visa vaners? Varför du ensam kommit ilsken flamma över vår salbyggning att skåda?“17.
Hvat er þat alfa né ása sona né víssa vana? Hví þú einn of komt eikinn fúr yfir ór salkynni at séa?“Skirner kvad:
18.
"Ej är jag alvers eller asars son eller visa vaners; dock jag ensam kom ilsken flamma över er salbyggning att skåda.Skírnir kvað:
18.
„Emk-at ek alfa né ása sona né víssa vana; þó ek einn of komk eikinn fúr yfir yður salkynni at séa.19.
Elva äpplen här har jag av guld, de må jag dig, Gerd, giva, frid att köpa, att du med Frej försäkrar lyckligast att leva“.19.
Epli ellifu hér hef ek algullin, þau mun ek þér, Gerðr, gefa, frið at kaupa, at þú þér Frey kveðir óleiðastan lifa“.Gerd kvad:
20.
"Elva äpplen tar jag aldrig på någon mans maning, ej ska jag och Frej, medan våra liv finnas, bo båda tillsammans“.Gerðr kvað:
20.
„Epli ellifu ek þigg aldregi at mannskis munum, né vit Freyr, meðan okkart fjör lifir, byggjum bæði saman“.Skirner kvad:
21.
"Ring jag dig då ger, den som bränd var med Odins unga son; jämntunga är de åtta som av den droppar varje nionde natt.Skírnir kvað:
21.
„Baug ek þér þá gef, þann er brenndr var með ungum Óðins syni; átta eru jafnhöfgir, er af drjúpa ina níundu hverja nótt“.Gerd kvad:
22.
"Ring jag tar ej, trots bränd den vare med Odins unga son; är mig ej guldbrist i Gymers gårdar, när fars förmögenhet delas“.Gerðr kvað:
22.
„Baug ek þikk-a-k, þótt brenndr séi með ungum Óðins syni; er-a mér gulls vant í görðum Gymis, at deila fé föður“.Skirner kvad:
23.
"Ser du detta svärdet, snärta, smäckert, sirat som jag har i handen här? Huvudet hugga jag ska från halsen din om ej du mig samtycke säger“.Skírnir kvað:
23.
„Sér þú þenna mæki, mær, mjóvan, málfáan, er ek hef í hendi hér? Höfuð höggva ek mun þér halsi af, nema þú mér sætt segir“.Gerd kvad:
24.
"Onåd tåla vill jag aldrig på någon mans maning; dock jag det gissar, om det Gymer glädjer för strid ej avog, att ni ska strida ivrigt.“Gerðr kvað:
24.
„Ánauð þola ek vil aldregi at mannskis munum; þó ek hins get, ef it Gymir finnizk vígs ótrauðir, at ykkr vega tíði“.Skirner kvad:
25.
"Ser du detta svärdet, snärta, smäckert, sirat, som jag har i handen här? För dessa eggar niger den åldrade jätten, blir din fader för döden.Skírnir kvað:
25.
„Sér þú þenna mæki, mær, mjóvan, málfáan, er ek hef í hendi hér? Fyr þessum eggjum hnígr sá inn aldni jötunn, verðr þinn feigr faðir.26.
Tamstav jag dig slår med, och jag dig tämja må, mö, till mina maningar; där ska du gå, som dig mänskors söner sedan aldrig ser.26.
Tamsvendi ek þik drep, en ek þik temja mun, mær, at mínum munum; þar skaltu ganga, er þik gumna synir síðan æva séi.27.
Örns klippa uppå ska du i åratal sitta, vända världen bort, spana in till Hel; mat vare dig mer led än för alla män den blanka ormen bland folk är.27.
Ara þúfu á skaltu ár sitja, horfa heimi ór, snugga heljar til; matr sé þér meir leiðr en manna hveim inn fráni ormr með firum.28.
En underlig syn du blir, när du ut kommer, åt dig Hrimner hånler, på dig helst alla stirrar; välkändare du blir än vakt bland gudar, grindar du gapar bortom.28.
At undrsjónum þú verðir, er þú út kemr, á þik Hrímnir hari, á þik hotvetna stari; víðkunnari þú verðir en vörðr með goðum, gapi þú grindum frá.29.
Toka och ynka, tistle och otåle, växer dig tårar med tungsinne; sätt du dig ner, och jag må säga dig svårt sorgekväde och tvåfalt tungsinne:29.
Tópi ok ópi, tjösull ok óþoli, vaxi þér tár með trega; sezk þú niðr, en ek mun segja þér sváran súsbreka ok tvennan trega:30.
Troll de nypa dig skall i nedrig dag i jättars gårdar; till rimtursars hallar du skall varje dag kräla kraftlös, kräla kraft förutan; gråt mot glädje skall du till godo ha och lida med tårar tungsinne.30.
Tramar gneypa þik skulu gerstan dag jötna görðum í; til hrímþursa hallar þú skalt hverjan dag kranga kostalaus, kranga kostavön; grát at gamni skaltu í gögn hafa ok leiða með tárum trega.31.
Hos trehövdade tursar du skall evigt dröja eller karlalös kvarstå; ditt sinne snärjer dig i trånad tyna; var du som tisteln, den som var trängd ner i slutet av skördtid.31.
Með þursi þríhöfðuðum þú skalt æ nara eða verlaus vera; þitt geð grípi, þik morn morni; ver þú sem þistill, sá er var þrunginn í önn ofanverða.32.
Till skogs jag gick och till savigt träd trollspö att taga, trollspö jag tog.32.
Til holts ek gekk ok til hrás viðar gambantein at geta, gambantein ek gat.33.
Vred är dig Odin, vred är dig Asabrager, dig skall Frej förkasta, du förfärliga mö, sedan du fångat har gudars grymma vrede.33.
Reiðr er þér Óðinn, reiðr er þér Ásabragr, þik skal Freyr fíask, in firinilla mær, en þú fengit hefr gambanreiði goða.34.
Höra jättar, höra rimtursar, Suttungs söner, så ock asakämpar, hur jag förbjuder, hur jag förbannar mäns glädje för mön, mäns nytta för mön.34.
Heyri jötnar, heyri hrímþursar, synir Suttunga, sjalfir ásliðar, hvé ek fyrbýð, hvé ek fyrirbanna manna glaum mani, manna nyt mani.35.
Rimgrimner heter tursen, som dig hava skall framför likgrind långt ner; där dig våndosöner vid skogens rötter getapiss giver; ädlare dryck får du aldrig, mö, av din mildhet, mö, vid min mildhet.35.
Hrímgrímnir heitir þurs, er þik hafa skal fyr nágrindr neðan; þar þér vílmegir á viðarrótum geitahland gefi; œðri drykkju fá þú aldregi, mær, af þínum munum, mær, at mínum munum.36.
Turs ristar jag åt dig och tre stavar, brånad och besatthet och brådska; så jag det ristar bort som jag det ristat på, om det tarvas trots allt“.36.
Þurs ríst ek þér ok þría stafi, ergi ok æði ok óþola; svá ek þat af ríst sem ek þat á reist, ef gerask þarfar þess“.Gerd kvad:
37.
"Hälsad var du nu hellre, sven, och ta vid rimkalken full av forna mjödet; dock hade jag det ämnat att jag skulle aldrig älska vaner väl“.Gerðr kvað:
37.
„Heill ver þú nú heldr, sveinn, ok tak við hrímkálki fullum forns mjaðar; þó hafðak þat ætlat, at myndak aldregi unna vaningja vel“.Skirner kvad:
38.
"I ärendet mitt vill jag allt veta, innan jag rider hem hädan, när du i möte ska den mogne Njords son nalkas“.Skírnir kvað:
38.
„Örendi mín vil ek öll vita, áðr ek ríða heim heðan, nær þú á þingi munt inum þroska nenna Njarðar syni“.Gerd kvad:
39.
"Barre heter, som vi båda vet om, lugnsamma lunden; och efter nio nätter där ska Njords son Gerd unna gamman“.Gerðr kvað:
39.
„Barri heitir, er vit bæði vitum, lundr lognfara; en eft nætr níu þar mun Njarðar syni Gerðr unna gamans“.40.
"Säg du mig det, Skirner, innan du kastar sadeln av hästenoch du stiger ett fjät framåt: Vad du erhöll i Jättehem din eller min muntran?“40.
„Segðu mér þat, Skírnir, áðr þú verpir söðli af mar ok þú stígir feti framar: Hvat þú árnaðir í Jötunheima þíns eða míns munar?“Skirner kvad:
41.
"Barre heter, som vi båda vet om, lugnsamma lunden; och efter nio nätter där ska Njords son Gerd unna gamman“.Skírnir kvað:
41.
„Barri heitir, er vit báðir vitum, lundr lognfara; en eft nætr níu þar mun Njarðar syni Gerðr unna gamans“.Frej kvad:
42.
"Lång är en natt, längre är två, hur trängta i tre? Ofta mig månad mindre tycktes än denna bristande brudnatt“.Freyr kvað:
42.
„Löng er nótt, langar ro tvær, hvé of þreyjak þrjár? Oft mér mánaðr minni þótti en sjá half hýnótt“.Kommentarer till texten
4:4. "alfröðull", "Alvrödull", är en kenning för solen. Se kommentaren till Vafþrúðnismál (47:2) om samma namn.
21:1. Ringen som Skirner erbjuder Gerd är Draupnir. Namnet är bildat av pret. av verbet drjúpa (att droppa), och syftar på det som Skirner beskriver i denna strof: att ringen droppar åtta jämnstora guldringar var nionde natt. Huruvida Draupnir är hans att ge bort är en fråga för sig, eftersom Odin är ringens ägare.
27:7. "inn fráni ormr", "den blanka ormen", är en kenning för draken Fafner, jfr. Fáfnismál (19:1), (26:5).
28:6. "vörðr með goðum", "vakt bland gudar", kan syfta på Heimdal, jfr. Grímnismál (13:4), "þar Heimdall...vörðr goða".
29:1-2. "Tópi ok ópi, tjösull ok óþoli", "Toka och ynka, tistle och otåle"; dessa utrop har karaktären av förbannelser. Endast "tjösull" och "óþoli" är något sånär enkla att tolka. Tjösull är växten kardvädd, vilken visserligen inte är synonym med tistel, men ändå snarlik med sin taggiga stjälk och borre. "óþoli" är bildat av ó (negerande prefix) + þola (att tåla, utstå, genomlida). Jag har sett "tópi ok ópi" översatt med olika ord av olika författare, men med samma tema av "galenskap, ilska" respektive "sorg, längtan, jämmer". Jag har dock inte sett att någon kunnat visa ordens exakta betydelse, och de verkar inte förekomma på andra ställen i de fornnordiska texterna.
33:2. "Ásabragr", "Asabrager", är en kenning för Tor. Bildat av gen. pl. áss (as, asagud) + bragr (bästa, främsta).
36:1. "Þurs", "Turs", är den tredje runan i det nordiska runalfabetet Futhark. Namnet frammanar associationer till Þursar, eller tursar, d.v.s. jättar. Skirners handling att rista in turs-runan är del i en magisk besvärjelse för att förbanna Gerd.
36:2. "þría stafi", "tre stavar", kan betyda att Skirner ristar tursrunan tre gånger, en s.k. bindruna, ett bruk som är attesterat på runstenar från järnåldern, jfr. Kylverstenen.
42:6. "half hýnótt", "bristande brudnatt"; "hýnótt" är ett ord som inte förekommer på andra ställen i de fornnordiska texterna. Av hý + nótt (natt). Om man utgår från sammanhanget så kan ordleden hý- vara densamma som återfinns i ord som hýski (hushåll, familj) och hýbót (att förbättra sitt hem). Ingemar Nordgren (The Well Spring of the Goths: About the Gothic Peoples in the Nordic Countries and on the Continent, 2004) menar att hýnótt är en tidsperiod, att jämföra med engelska fortnight (14 dagar), och att en halv hýnótt är en halv sådan tidsperiod, vilket skulle motsvara de nio dagar som Frej behöver vänta på Gerd. Han refererar till P. Groth (Festskrift til Finnur Jónsson, 1928, København) som istället tolkar half hýnótt som en bröllopsnatt av mindre god kvalitet. Båda förslagen har sina meriter, men eftersom det är svårt att hitta ett bra svenskt namn för en sådan tidsperiod som Nordgren föreslår, så har jag valt den senare tolkningen.
<- Till toppen<- Till Den poetiska Eddan