-> Kommentarer till texten
Vaftrudnersmål / Vafþrúðnismál
Översatt från fornnordiskan av Andreas Rasch (2019).
Far du till säte i salen! Då skall jag förhöra, vem som flerfalt vet (© Andreas Rasch 2019)
Odin kvad:
1.
”Råd du mig nu, Frigg, då jag färdas önskar att bevista Vaftrudner; mycket förveten kräver jag åt mig forna lärdomar vid den allvise jätten”.Óðinn kvað:
1.
„Ráð þú mér nú, Frigg, alls mik fara tíðir at vitja Vafþrúðnis; forvitni mikla kveð ek mér á fornum stöfum við þann inn alsvinna jötun“.Frigg kvad:
2.
”Hemma hålla skulle jag Härfadern i goda gårdar; ty att ingen jätte jag tycker jämnstark med Vaftrudner vara”.Frigg kvað:
2.
„Heima letja ek munda Herjaföðr í görðum goða; því at engi jötun ek hugða jafnramman sem Vafþrúðni vera“.Odin kvad:
3.
”Vitt jag for, vitt jag förhörde, vitt jag prövade makterna; det vill jag veta, hur Vaftrudners gästabud är”.Óðinn kvað:
3.
„Fjölð ek fór, fjölð ek freistaða, fjölð ek reynda regin; hitt vil ek vita, hvé Vafþrúðnis salakynni sé“.Frigg kvad:
4.
”Hel du far! hel du åter kommer! hel du på vandringar vare! kynne dig bistår, varhelst du ska, Åldrafader, mäla ord till jätten!”Frigg kvað:
4.
„Heill þú farir! heill þú aftr komir! heill þú á sinnum sér! æði þér dugi, hvars þú skalt, Aldaföðr, orðum mæla jötun!“5.
For då Odin att fresta ordgåtor den allvise jättens dess; till hallen han kom, som Ims fader ägde; in gick Ygg genast.5.
Fór þá Óðinn at freista orðspeki þess ins alsvinna jötuns; at höllu hann kom, ok átti Íms faðir; inn gekk Yggr þegar.Odin kvad:
6.
”Hell dig nu, Vaftrudner, nu är jag i hallen kommen på dig självaste att se; det vill jag först veta, om du förståndig vare eller allvis jätte”.Óðinn kvað:
6.
„Heill þú nú, Vafþrúðnir, nú em ek í höll kominn á þik sjalfan sjá; hitt vil ek fyrst vita, ef þú fróðr sér eða alsviðr jötunn“.Vaftrudner kvad:
7.
”Vad är det för man, som i min sal jag slänger ord med? Ut du ej kommer ur hallarna ifrån, om du ej den visare vare“.Vafþrúðnir kvað:
7.
„Hvat er þat manna, er í mínum sal verpumk orði á? Út þú né komir órum höllum frá, nema þú inn snotrari sér“.Odin kvad:
8.
„Gagnråd jag heter, nu är jag från gången kommen, törstig till dina salar; inbjudan tarvande — jag har länge farit — och dina gästfriheter, jätte“.Óðinn kvað:
8.
„Gagnráðr ek heiti, nú emk af göngu kominn, þyrstr til þinna sala; laðar þurfi — hef ek lengi farit — ok þinna andfanga, jötunn“.Vaftrudner kvad:
9.
„Varför du då, Gagnråd, mäler från golvet? Far du till säte i salen! Då skall jag förhöra, vem som flerfalt vet, gäst eller den gamle talaren“.Vafþrúðnir kvað:
9.
„Hví þú þá, Gagnráðr, mælisk af golfi fyr? Far þú í sess í sal! Þá skal freista, hvárr fleira viti, gestr eða inn gamli þulr“.Odin kvað:
10.
„Oförmögen man, som till förmögen kommer, säger vad tarvas eller tiger; stor pratkvarn, menar jag, att illa får man som till kallsinniga kommer“.Óðinn kvað:
10.
„Óauðigr maðr, er til auðigs kemr, mæli þarft eða þegi; ofrmælgi mikil, hygg ek, at illa geti hveim er við kaldrifjaðan kemr“.Vaftrudner kvad:
11.
„Säg du mig, Gagnråd, allt du på golvet vill din framgång att fresta hur den häst heter, som hela tiden drar dag över drottsöner“.Vafþrúðnir kvað:
11.
„Seg þú mér, Gagnráðr, alls þú á golfi vill þíns of freista frama, hvé sá hestr heitir, er hverjan dregr dag of dróttmögu“.Odin kvad:
12.
„Skinnfaxe heter, som den skira drar dag över drottsöner; av hästar bäst tycks han bland Redegotar; alltid lyser man på märren“.Óðinn kvað:
12.
„Skinfaxi heitir, er inn skíra dregr dag of dróttmögu; hesta beztr þykkir hann með Hreiðgotum; ey lýsir mön af mari“.Vaftrudner kvad:
13.
„Säg du det, Gagnråd, allt du på golvet vill din framgång att fresta, hur den hingst heter, som östan drar natt till gudars nytta“.Vafþrúðnir kvað:
13.
„Seg þú þat, Gagnráðr, alls þú á golfi vill þíns of freista frama, hvé sá jór heitir, er austan dregr nótt of nýt regin“.Odin kvad:
14.
„Rimfaxe heter, som hela tiden drar natt till gudars nytta; munbettsdroppar fäller han varje morgon; därifrån kommer dagg över dalar“.Óðinn kvað:
14.
„Hrímfaxi heitir, er hverja dregr nótt of nýt regin; méldropa fellir hann morgin hvern; þaðan kemr dögg um dala“.Vaftrudner kvad:
15.
„Säg du det, Gagnråd, allt du på golvet vill din framgång att fresta, hur den å heter, som delar med jättars söner gräs ock med gudar“.Vafþrúðnir kvað:
15.
„Seg þú þat, Gagnráðr, alls þú á golfi vill þíns of freista frama, hvé sú á heitir, er deilir með jötna sonum grund ok með goðum“.Odin kvad:
16.
„Ifing heter den å, som delar med jättars söner gräs ock med gudar; öppen ränna hon skall i alla dagar; blir ej is på den å“.Óðinn kvað:
16.
„Ífing heitir á, er deilir með jötna sonum grund ok með goðum; opin renna hon skal of aldrdaga; verðr-at íss á á“.Vaftrudner kvad:
17.
„Säg du det, Gagnråd, allt du på golvet vill din framgång att fresta, hur den vall heter, varpå möts i strid Surt och den skattade guden“.Vafþrúðnir kvað:
17.
„Seg þú þat, Gagnráðr, alls þú á golfi vill þíns of freista frama, hvé sá völlr heitir, er finnask vígi at Surtr ok in svásu goð“.Odin kvad:
18.
„Vigrid heter vallen, varpå möts i strid Surt och den skattade guden; hundra raster han är åt varje väg; så är den vallen känd“.Óðinn kvað:
18.
„Vígríðr heitir völlr, er finnask vígi at Surtr ok in svásu goð; hundrað rasta hann er á hverjan veg; sá er þeim völlr vitaðr“.Vaftrudner kvad:
19.
„Förnuftig är du nu, gäst, far du å jättens bänk och vi talar i sätet samman; huvudet vadslå vi skall i hallen, gäst, över visheter“.Vafþrúðnir kvað:
19.
„Fróðr ertu nú, gestr, far þú á bekk jötuns ok mælumk í sessi saman; höfði veðja vit skulum höllu í, gestr, of geðspeki“.Odin kvad:
20.
„Säg du detta det första, om ditt förstånd duger och du, Vaftrudner, vet, varifrån jorden kom eller himmel ovan först, förnuftige jätten“.Óðinn kvað:
20.
„Seg þú þat it eina, ef þitt œði dugir ok þú, Vafþrúðnir, vitir, hvaðan jörð of kom eða upphiminn fyrst, inn fróði jötunn“.Vaftrudner kvad:
21.
”Ur Ymers hull var jorden skapad, och ur benen berg, himlen ur huvudet den rimkalla jättens, och ur svettet hav“.Vafþrúðnir kvað:
21.
„Ór Ymis holdi var jörð of sköpuð, en ór beinum björg, himinn ór hausi ins hrímkalda jötuns, en ór sveita sær“.Odin kvad:
22.
”Säg du detta det andra, om ditt förstånd duger och du, Vaftrudner, vet, varifrån månen kom, den som far män över, eller solen det samma”.Óðinn kvað:
22.
„Seg þú þat annat, ef þitt œði dugir ok þú, Vafþrúðnir, vitir, hvaðan máni of kom, sá er ferr menn yfir, eða sól it sama“.Vaftrudner kvad:
23.
”Mundilfare heter, han är Månes fader och så Sols det samma; på himmelen välva de skall varje dag åldrar att årsindela“.Vafþrúðnir kvað:
23.
„Mundilfari heitir, hann er Mána faðir ok svá Sólar it sama; himin hverfa þau skulu hverjan dag öldum at ártali“.Odin kvad:
24.
”Säg du detta det tredje, då skarpsint de kallar dig och du, Vaftrudner, vet, varifrån dag kom, den som far över folken, eller natt för närstående“.Óðinn kvað:
24.
„Seg þú þat it þriðja, alls þik svinnan kveða ok þú, Vafþrúðnir, vitir, hvaðan dagr of kom, sá er ferr drótt yfir, eða nótt með niðum“.Vaftrudner kvad:
25.
„Delling heter, han är Dags fader, men Natt var av Nörve boren; ny och nedan skapte nyttiga gudar åldrar att årsindela“.Vafþrúðnir kvað:
25.
„Dellingr heitir, hann er Dags faðir, en Nótt var Nörvi borin; ný ok nið skópu nýt regin öldum at ártali“.Odin kvad:
26.
”Säg du detta det fjärde, då förnuftig de kallar dig, och du, Vaftrudner, vet, varifrån vinter kom eller varm sommar först bland förnuftiga gudar”.Óðinn kvað:
26.
„Seg þú þat it fjórða, alls þik fróðan kveða, ok þú, Vafþrúðnir, vitir, hvaðan vetr of kom eða varmt sumar fyrst með fróð regin“.Vaftrudner kvad:
27.
”Vindsval heter, han är Vinters fader, men Svesöder Sommars”.Odin kvad:
28.
”Säg du detta det femte, då förnuftig de kallar dig, och du, Vaftrudner, vet, vem av asar är äldst eller Ymers son blev i urtiden”.Óðinn kvað:
28.
„Seg þú þat it fimmta, alls þik fróðan kveða, ok þú, Vafþrúðnir, vitir, hverr ása ellstr eða Ymis niðja yrði í árdaga“.Vaftrudner kvad:
29.
”Oändliga vintrar innan jorden vore skapad, då var Bergelmer boren, Trudgelmer var dess fader, och Aurgelmer farfar”.Vafþrúðnir kvað:
29.
„Örófi vetra áðr væri jörð of sköpuð, þá var Bergelmir borinn, Þrúðgelmir var þess faðir, en Aurgelmir afi“.Odin kvad:
30.
„Säg du detta det sjätte, då skärpt de kallar dig, och du, Vaftrudner, vet, varifrån Aurgelmer kom bland jättars söner först, förståndige jätten“.Óðinn kvað:
30.
„Seg þú þat it sétta, alls þik svinnan kveða, ok þú, Vafþrúðnir, vitir, hvaðan Aurgelmir kom með jötna sonum fyrst, inn fróði jötunn“.Vaftrudner kvad:
31.
”Ur Elivågar stänkte etterdroppar, som växte, tills därur blev jätten; därur är ätter komna allesammans; därav är de evigt allt för ilskna“.Vafþrúðnir kvað:
31.
„Ór Élivágum stukku eitrdropar, svá óx, unz ór varð jötunn; þar eru órar ættir komnar allar saman; því er þat æ allt til atalt“.Odin kvad:
32.
„Säg du detta det sjunde, då skärpt de kallar dig, och du, Vaftrudner, vet, hur han barn alstrade den bångstyrige jätten, då han hade ej jättinnors gillande“.Óðinn kvað:
32.
„Seg þú þat it sjaunda, alls þik svinnan kveða, ok þú, Vafþrúðnir, vitir, hvé sá börn gat inn baldni jötunn, er hann hafði-t gýgjar gaman“.Vaftrudner kvad:
33.
„Under handen att växa rimtursen alstrade mö och man samman; fot med fot avlade förståndige jättens sexhövdad son“.Vafþrúðnir kvað:
33.
„Undir hendi vaxa kváðu hrímþursi mey ok mög saman; fótr við fæti gat ins fróða jötuns sexhöfðaðan son“.Odin kvad:
34.
„Säg du detta det åttonde, då förnuftig de kallar dig, och du, Vaftrudner, vet, vad du först minns eller främst vet, du är allvis jätte“.Óðinn kvað:
34.
„Seg þu þat it átta, alls þik fróðan kveða, ok þú, Vafþrúðnir, vitir, hvat þú fyrst of mant eða fremst of veizt, þú ert alsviðr jötunn“.Vaftrudner kvad:
35.
„Oändliga vintrar innan jorden vare skapad, då var Bergelmer boren; det jag först minns, när så förståndige jätten på kvarnstens bord var satt“.Vafþrúðnir kvað:
35.
„Örófi vetra áðr væri jörð of sköpuð, þá var Bergelmir borinn; þat ek fyrst of man, er sá inn fróði jötunn á var lúðr of lagiðr“.Odin kvad:
36.
„Säg du detta det nionde, då skarpsint de kallar dig, och du, Vaftrudner, vet, varifrån vinden kommer som far vågen över; aldrig män honom självaste se“.Óðinn kvað:
36.
„Seg þú þat it níunda, alls þik svinnan kveða, ok þú, Vafþrúðnir, vitir, hvaðan vindr of kemr svá at ferr vág yfir; æ menn hann sjalfan of sjá“.Vaftrudner kvad:
37.
„Räsvelg heter, som sitter på himlens ända, jätten i örns skepnad; av hans vingar kväder man vinden komma alla män över“.Vafþrúðnir kvað:
37.
„Hræsvelgr heitir, er sitr á himins enda, jötunn í arnar ham; af hans vængjum kveða vind koma alla menn yfir“.Odin kvad:
38.
”Säg du detta det tionde, då du gudars bragder alla, Vaftrudner, vet, varifrån Njord kom till asars söner — hov och hargar han rår över hundratals — och ej blev han hos asar uppväxt”.Óðinn kvað:
38.
„Seg þú þat it tíunda, alls þú tíva rök öll, Vafþrúðnir, vitir, hvaðan Njörðr of kom með ása sonum — hofum ok hörgum hann ræðr hundmörgum — ok varð-at hann ásum alinn“.Vaftrudner kvad:
39.
”I Vanhem skapade visa makter honom och sålde som gisslan åt gudar, i åldrars skymning han må åter komma hem till visa vaner”.Vafþrúðnir kvað:
39.
„Í Vanaheimi skópu hann vís regin ok seldu at gíslingu goðum, í aldar rök hann mun aftr koma heim með vísum vönum“.Odin kvad:
40.
”Säg du detta det elfte, var män på gårdar huggas varje dag; stupade de korar och rider striden ifrån, sitter sedan i sämja samman”.Óðinn kvað:
40.
„Seg þú þat it ellifta, hvar ýtar túnum í höggvask hverjan dag; val þeir kjósa ok ríða vígi frá, sitja meir of sáttir saman“.Vaftrudner kvad:
41.
”Alla enhärjar på Odins gårdar huggas varje dag, stupade de korar och rider striden ifrån, sitter sedan i sämja samman”.Vafþrúðnir kvað:
41.
„Allir einherjar Óðins túnum í höggvask hverjan dag, val þeir kjósa ok ríða vígi frá, sitja meir of sáttir saman“.Odin kvad:
42.
”Säg du detta det tolfte, varför du gudars bragder alla, Vaftrudner, vet, om jättars hemligheter och alla gudars säger du det sannaste, allvise jätte”.Óðinn kvað:
42.
„Seg þú þat it tolfta, hví þú tíva rök öll, Vafþrúðnir, vitir, frá jötna rúnum ok allra goða segir þú it sannasta, inn alsvinni jötunn“.Vaftrudner kvad:
43.
”Om jättars hemligheter och alla gudars jag kan säga sant, ty jag har varje värld bevistat: nio världar kom jag till inför Niflhel nedan; där dör herrar från Hel”.Vafþrúðnir kvað:
43.
„Frá jötna rúnum ok allra goða ek kann segja satt, því at hvern hef ek heim of komit: níu kom ek heima fyr Niflhel neðan; hinig deyja ór helju halir“.Odin kvad:
44.
„Vitt jag for, vitt jag förhörde, vitt jag prövade makterna: Vad för män lever, då när den ökända lider fimbulvinter bland folk?“Óðinn kvað:
44.
„Fjölð ek fór, fjölð ek freistaðak, fjölð ek of reynda regin: Hvat lifir manna, þá er inn mæra líðr fimbulvetr með firum?“Vaftrudner kvad:
45.
„Liv och Livträte, och de lönna sig ska i Skattmimers skog; morgondagg de till sin mat ha, och därefter i åldrar åldras“.Vafþrúðnir kvað:
45.
„Líf ok Lífþrasir, en þau leynask munu í holti Hoddmímis; morgindöggvar þau sér at mat hafa, en þaðan af aldir alask“.Odin kvad:
46.
„Vitt jag for, vitt jag förhörde, vitt jag prövade makterna: Varifrån kommer solen på den släta himmelen, när denna har Fenrir fångat?“Óðinn kvað:
46.
„Fjölð ek fór, fjölð ek freistaðak, fjölð ek of reynda regin: Hvaðan kemr sól á inn slétta himin, er þessa hefr fenrir farit?“Vaftrudner kvad:
47.
„En dotter bär Alvrödull, innan henne Fenrir fångat; den skall rida, då när gudar dör, på moders vägar mö“.Vafþrúðnir kvað:
47.
„Eina dóttur berr alfröðull, áðr hana fenrir fari; sú skal ríða, þá er regin deyja, móður brautir mær“.Odin kvad:
48.
”Vitt jag for, vitt jag förhörde, vitt jag prövade makterna: Vilka är de möar, som löper hav över, frodsinnade fara?“.Óðinn kvað:
48.
„Fjölð ek fór, fjölð ek freistaðak, fjölð ek of reynda regin: Hverjar ro þær meyjar, er líða mar yfir, fróðgeðjaðar fara?“.Vaftrudner kvad:
49.
„Tre digeråar falla över torpen Manträtes möars; de enda hamingjor som är i världen, dock de bland jättar vuxit upp“.Vafþrúðnir kvað:
49.
„Þríar þjóðár falla þorp yfir meyja Mögþrasis; hamingjur einar þær er í heimi eru, þó þær með jötnum alask“.Odin kvad:
50.
„Vitt jag for, vitt jag förhörde, vitt jag prövade makterna: Vem av asar rår gudars ägor, då när Surts låga slocknar?“Óðinn kvað:
50.
„Fjölð ek fór, fjölð ek freistaðak, fjölð ek of reynda regin: Hverir ráða æsir eignum goða, þá er sloknar Surta logi?“Vaftrudner kvad:
51.
„Vidar och Vale bebo gudars vi, då när Surts låga slocknar; Mode och Magne skall Mjölnir ha vid Vingners stridsslut“.Vafþrúðnir kvað:
51.
„Víðarr ok Váli byggja vé goða, þá er sloknar Surta logi; Móði ok Magni skulu Mjöllni hafa Vingnis at vígþroti“.Odin kvad:
52.
”Vitt jag for, vitt jag förhörde, vitt jag prövade makterna: Vad blev åt Odin till ödeslott, då när gudarna skingras?”Óðinn kvað:
52.
„Fjölð ek fór, fjölð ek freistaðak, fjölð ek of reynda regin: Hvat verðr Óðni at aldrlagi, þá er of rjúfask regin?“Vaftrudner kvad:
53.
”Ulven sluka ska Åldrafader, den ska Vidar vräka; kalla käftar han klyva ska vargens i envig”.Vafþrúðnir kvað:
53.
„Ulfr gleypa mun Aldaföðr, þess mun Víðarr vreka; kalda kjafta hann klyfja mun vitnis vígi at“.Odin kvad:
54.
”Vitt jag for, vitt jag förhörde, vitt jag prövade makterna: Vad sade Odin, innan på bålet steg, han själv i sonens öra?“Óðinn kvað:
54.
„Fjölð ek fór, fjölð ek freistaðak, fjölð ek of reynda regin: Hvat mælti Óðinn, áðr á bál stigi, sjalfr í eyra syni?“Vaftrudner kvad:
55.
„Ingen man det vet, vad du i urtiden sade i sonens öra; dödsdömd med munnen mälte jag mina forna lärdomar och om gudars undergång. Nu jag vid Odin delade mina ordgåtor; du ska alltid visast vara“.Vafþrúðnir kvað:
55.
„Ey manni þat veit, hvat þú í árdaga sagðir í eyra syni; feigum munni mælta ek mína forna stafi ok of ragnarök. Nú ek við Óðin deildak mína orðspeki; þú ert æ vísastr vera“.Kommentarer till texten
4:5. "Aldaföðr", "Åldrafader", är en kenning för Odin. gen. pl. av ǫld (tidsålder; män) och ack. sing. av faðir (fader), jfr. övriga liknande namn på Odin, t.ex. Valfader.
5:5. "Íms faðir", "Ims fader", är en kenning för Vaftrudner.
5:6. "Yggr", "Ygg", är en kenning för Odin.
8:1. "Gagnráðr ek heiti", "Gagnråd jag heter"; förutom de många kenningar för Odin som andra använder, så har Odin själv för vana att uppträda i förklädnad och under annat namn på sina många resor. Namnet är bildat av gagn (gagn, nytta) + ráð (råd).
10:3. "mæli þarft eða þegi", "säger vad tarvas eller tiger"; hela denna strofs struktur och budskap känns igen ifrån Hávamál, jfr. särskilt strof 19 i densamma, där denna versrad också förekommer.
11:6. "dróttmögu", "drottsöner", är en poetisk omskrivning för människosläktet, av drótt (poet. folk, män) + ack. pl. av mǫgr (son).
12:5. "Hreiðgotum", "Redegotar"; betydelsen av "Hreiðgotum" är obskyr. Av sammanhanget att döma syftas förmodligen på ett gotiskt folkslag. Ordleden "gotum" är dat. pl. av Goti (got, ett östgermanskt folkslag). Om "hreið" har fornnordiskt ursprung kan det stå för hreiðr (rede, fågelbo), i annat fall kan det vara ett äldre ord med numera okänd betydelse, eller ett ordlån från ett annat språk för att beteckna ett specifikt landområde. Jfr. runinskriften på Rökstenen: "huaR fur niu altum on urþi fiaru miR hraiþkutum", "vem som för nio åldrar sedan förlorade livet bland Redegotar", samt "strontu hraiþmaraR", "Redehavets kust". I Rökstenen omnämns en ÞiaurikR som har tolkats syfta på Theoderik, kung av Östgoterna. Helmer Gustavson föreslår att ordet är en poetisk benämning på Östgoterna.
17:6. "in svásu goð", "den skattade guden", syftar på Frej, som ska dräpa Surt vid Ragnarök, jfr. Völuspá (53:5).
27:3. "Svásuðr", "Svesöder". Förleden står sannolikt för sváss (rar, omtyckt), som härstammar från urgermanska swēsaz (ens egna, familjär, pålitlig). Det saknas något svenskt ord med ursprung i fornnordiska sváss, däremot återfinns den urgermanska roten swe- i ord som t.ex. "svear". På så vis gav jag Svásuðr ett mer poetiskt klingande namn.
35:6. "á var lúðr of lagiðr", "på kvarnstens bord var satt"; lúðr är bordet varpå mjölet faller när det kommer undan kvarnen. Detta ska nog tolkas som en metafor för Bergelmers födelse. Snorri Sturluson utvecklar denna historien och ger en annan tolkning i Gylfaginning.
45:3. "holti Hoddmímis", "Skattmimers skog"; hodd (skatt, gömma) + gen. av Mímir. Det är oklart om Skattmimer är densamme som den mer kände asaguden Mimer.
47:2. "alfröðull", "Alvrödull", är en kenning för solen. Sannolikt bildat av alfr (alv) + röðull (gloria). alfr härstammar från urgermanska albiz, som i sin tur sannolikt härstammar från urindoeuropeiska albhos/helbhos (vit), jfr. latinska albus (vit, ljus). Namnet kan således antas syfta på solens ljusa sken.
49:3. "meyja Mögþrasis", "Manträtes möars", kan syfta på de tre nornorna Urd, Verdandi och Skuld. Bildat av mǫgr (son) + pres. av þrasa (att träta).
49:4. "hamingjur", "hamingjor", är beskyddande andar som nedärvs genom släktleden.
51:6. "Vingnis", "Vingners"; Vingner är sannolikt en kenning för Tor, baserat på sammanhanget i strofen.
<- Till toppen<- Till Den poetiska Eddan