Den nya istiden
Från albumet 'Ett mörker växer i dig' (2018) av Vargyl
© Copyright Andreas Rasch 2018
Tonart: D
Capo på 2:a bandet
C Fmaj7 Cmaj7 Fmaj7 Under glasbjörkens armar vill jag vara C Fmaj7 C där tundran kysser glaciärens rand C Fmaj7 Cmaj7 Fmaj7 luften är tunn som ett löv i min hand C G den ska andas så länge jag kan Fmaj7 Och sluter jag mina ögon två Fmaj7 Am så små, så små mot hela himmelens blå Am C då öppnar sig dörrar där jag inte får gå E mörka bergrum som glittrar G strida strömmar under jorden C som mal ner urberget Am E sandkorn efter sandkorn F C fåror i huden efter rullstensåsar F Fm som har dragit fram utan nån pardon C G öppna dina ögon och ställ dig upp F Am C\B F välkomna den nya istiden
G C Glöm inte bort mig Fmaj7 C när det blåser kallt igen F Am C\B F släng aldrig bort mig igen Jag vet du sa ett mörker växer i dig men skuggor dras till varann
Som en vilsen själ vill jag förklara hur allt förgånget går igen efter hand historieböckerna skrev om mig under ett annat namn Jag ett barn ur min tid, och du likaså två vittnen att förhöra medan åskan går och Charon han flämtar, och klockorna klämtar tomma kyrkor som bönar tempel jämnade med marken dom långt döda gråter i gravsten efter gravsten fåror i marken av förfallets framfart som rört sig i en omärkbar taktart öppna dina ögon och ställ dig upp välkomna den nya istiden
Glöm inte bort mig men om du glömmer bort mitt namn glöm ändå aldrig min famn Jag viskar till dig ett löfte växer i mig F Am C\B C och löften dras till varann